Allt tyder på att Brasiliens nästa president blir en kvinna. I lördagens opinionsundersökning från Datafolha fick arbetarpartiet PTs kandidat Dilma Rousseff för första gången 50 procent av väljarsympatierna vilket kan avgöra presidentvalet i första omgången den 3 oktober.

Efter en svag start har Dilma, före detta energiminister och stabschef i den nuvarande presidenten Luiz Inácio Lula da Silvas regeringar (2003 – 2010), visat en stadigt växande trend i opinionsundersökningarna. I förra veckan registrerade hon 24 procentenheters försprång till närmaste konkurrent, José Serra från mitten-högerpartiet PSDB. I lördagens mätning var avståndet mellan de båda huvudkandidaterna 32 procentenheter: 50 för Dilma, 28 för José Serra. Serra var hälsominister i Fernando Henrique Cardosos regeringar (1994-2002) och senare borgmästare och guvernör i São Paulo.

Dilma har byggt hela sin kampanj på Lulas popularitet och framställs i valpropagandan som den ”landsmoder” som Lula handplockat som sin efterträdare. Eftersom även Serra aviserat att han – om han vinner – kommer att bygga vidare på Lula-regeringens politik, så har valrörelsen blivit rätt ointressant. Serra har inte lyckats finna någon direkt oppositionell linje då även företagare och höginkomsttagare som traditionellt röstar på PSDB gynnats av Lulas politik.

Krav på obrottsligt förflutet

Den tredjeplacerade kandidaten Marina Silva från miljöpartiet PV pendlar i opinionsundersökningarna kring 10 procent av väljarsympatierna. Ett tag såg det ut som om hennes kandidatur skulle tvinga fram em andra valomgång den 31 oktober men de senaste mätningarna visar att så troligen inte blir fallet, och det leder automatiskt till mindre massmedial uppmärksamhet för Marina och miljöfrågorna. Marina är före detta miljöminister i Lulas regeringar men avgick 2008 och lämnade arbetarpartiet PT i protest mot regeringens miljöpolitik.

Samtidigt med presidentvalet hålls val till kongressens båda kammare, guvernörsposter och delstatsparlament. Här har den nya lagen som kräver ett obrottsligt förflutet – ficha limpa – ställt till det för många kandidater. Under pågående valrörelse bedömer de regionala valdomstolarna om kandidaterna svarar mot den nya lagstiftningen eller om deras politiska rättigheter ska dras in med omedelbar verkan. På grund av det stora antalet processer kommer vissa fall att dömas först efter valdagen. Enligt lagen ficha limpa får personer som dömts för grova brott – såsom mord, korruption eller miljöbrott – inte ställa upp till val under de kommande åtta åren. Uppskattningar visar att ungefär en fjärdedel av alla registrerade kandidater kan få sina mandat indragna till följd av den nya lagen.

Text: Lena Zetterström