"Demonstrationerna är vårt enda vapen"
Chiles studenter har kämpat för en utbildningsreform i snart fem månader. Men efter onsdagens sammanbrott i förhandlingarna mellan studenterna och regeringen ser målet ut att vara allt annat än inom räckhåll. På torsdagen hölls återigen massiva demonstrationer runt om i landet.
På håll liknar det kompakta demonstrationståget ett uppsluppet karnevalståg. Det spelas trummor och trumpet, sjungs trallande sånger, studenter har klätt sig i trikåer och dansar gatan fram i enhetlig koreografi.
Trikåklädda studenter dansar fram i demonstrationståget.Men sångtexten "Det folket behöver är gratis utbildning, för folket är trött på statens lagar" bryter karnevalskänslan. Liksom budskapet på plakaten: "gratis skola för alla", "förbud mot vinstdrivande skolor" och "avkommunalisering av gymnasieskolan".
- Demonstrationerna visar hur stort missnöjet är med skolsystemet i Chile, inte bara bland studenterna utan i samhället i allmänhet, säger Victor Rios.
Han studerar geografi på Universidad de Playa Ancha i Valparaíso och idag har han tagit med sig flickvännen och sonen till centrum för att visa sitt stöd för studentrörelsen.
Dialogen bröt samman
Så sent som förra veckan sade studentrörelsen ja till rundabordssamtal med regeringen under vilka deras krav skulle diskuteras. Det hölls ett första samtal och i onsdags hölls ett andra samtal, under vilket studenternas krav på gratis utbildning diskuterades. Men dialogen bröt ihop och studenterna lämnade rasande presidentpalatset med budskapet att de kände sig överköra av regeringen och att de inte tänker gå med på fler förhandlingar under dessa förhållanden.
Victor Rios.- Rundabordssamtalen borde aldrig ha inletts. Regeringen hade ju redan tidigare sagt att de inte tänkte gå med på gratis utbildning, så det var uppenbart för oss studenter att dialogen skulle braka ihop, säger Victor Rios.
Den spända stämningen mellan regeringen och studentrörelsen har inte mildrats av det lagförslag som regeringen lämnade till kongressen i veckan, och som bland annat innebär förbud mot ockupering av skolor och universitet. Ännu ett tecken på regeringens ovilja att lyssna på studenterna, menar studentrörelsen.
Strejkande lärare straffas
Vid torget Plaza Victoria har stadens lärare samlats för att haka på studenternas demonstrationståg. Deras demonstrationsstil är mer klassisk. En man med megafon skriker ut en ilsken ramsa som demonstranterna omkring honom upprepar, samtidigt som deras knutna nävar höjs mot himlen.
Det är samma ramsor som under diktaturtiden, man har bara bytt ut Pinochet mot Piñera i dom. Vilket med tanke på att det nuvarande skolsystemet infördes av diktatorn Pinochet kan anses berättigat.
Katia Guardiantes och Roxanna Cruz.- Demonstrationerna är det enda vapen vi medborgare kan ta till för att visa vårt missnöje, säger Katia Guardiantes.
Hon är lärare på en statlig skola och berättar att hon tidigare pluggade pedagogik på ett statligt universitet.
- Nu har jag 10 miljoner pesos i skuld (cirka 130 000 svenska kronor) Hur ska jag kunna betala av den med min ynkliga lärarlön? (En normal lärarlön på kommunala skolor ligger på ungefär 5000 svenska kronor i månaden.)
Katia Guardiantes instämmer i alla studenternas krav. Men att vara lärare på en kommunal skola och stötta kravet på avkommunalisering har inte varit smärtfritt.
- Kommunen har bestraffat oss på flera sätt, bland annat genom hot om att inte betala ut våra löner eftersom eleverna strejkat och vi därmed inte hållit undervisning, och genom att låta flera skolor vara utan ström.
- Det är repression från kommunens sida, för att få oss att återgå till vardagen, säger Katia Guardiantes kollega Roxanna Cruz.
Men för Katia och Roxanna är ge upp inget alternativ. Den enda lösning de ser på konflikten är att regeringen räcker ut en hand och antar studenternas krav.
- Det här är en konflikt som legat och grott sedan 2006 och det så kallade pingvinupproret, då samtal fördes mellan regeringen och studentrörelsen för att få till förändringar i skolsystemet. Men flera av de löften som slöts då uppfylldes aldrig, säger Roxanna Cruz.
Luis Bastíllas.Om studenterna ger upp nu kommer även det här studentupproret sluta i fiasko, tror Katia och Roxanna.
Orepresentativa politiker
Det omkring 4000 personer långa demonstrationståget har nått kongressen. I parken intill den stora u-formade byggnaden trängs citronförsäljarna. Citronsaft lindrar tårgasens sveda sägs det, och att tårgasbomberna snart ska regna över folkmassan är lika säkert som att en klunga maskerade demonstranter kommer att kasta sten på de uppradade poliserna och barrikader tändas. Det är samma sak varje torsdag.
På trottoaren intill folkmassan står Luis Bastíllas och tittar på skådespelet.
- Dagens politiker representerar inte folket och än mindre studenterna. Jag anser att demonstration är det enda medlet att ta till, tills politikerna inser att de måste lyssna på gräsrötterna och ta till sig deras åsikter så att folket verkligen representeras i politikernas beslut, säger han.
Luis Bastíllas tycker att gratis utbildning inte bara är en rättighet för Chiles folk utan även en praktisk möjlighet.
- Fram till 1978 hade vi gratis utbildning. Nu är vi minst åtta gånger så rika som vi var då, och då hade vi dessutom dubbelt så många studenter, så självklart borde det vara möjligt att införa gratis utbildning även nu.
Ett stopp för vinstdrivande skolor är ett annat av studenternas krav som Luis Bastíllas till fullo stödjer.
- I dagsläget tänker skolorna mer på hur de kan tjäna pengar än på hur bra undervisning kan bedrivas. Därför är det jätteviktigt att det införs ett vinstförbud.
Tårgasen ligger tjock kring demonstranterna vid Chiles kongress i Valparaíso.
Dagens första tårgasbomber kastas in i folkmassan i parken och ett allmänt kaos utbryter. Medan majoriteten av demonstranterna avlägsnar sig blottar en grupp ihärdiga bröstet mot vattenkanonernas vassa strålar. För dem har dagens batalj just börjat, och än kommer det dröja många timmar innan de ger vika.
Text och foto: Lisa Karlsson, Latinamerikagrupperna
Dagens skolsystem i Chile infördes av diktatorn Augusto Pinochet under 80-talet och har förblivit intakt under de 20 åren av demokrati.
Studentrörelsen kräver nu en grundlig förändring av skolsystemet med fokus på att utbildning ska bli gratis, vinstdrivande skolor ska förbjudas och att gymnasieskolorna ska avkommunaliseras.
Studenternas mobilisering har pågått sedan mitten av maj genom regelbundna massiva demonstrationer, skolstrejk och ockupering av flera gymnasieskolor och universitet.
Enligt en opinionsmätning från statistikcentrat CERC har studenterna i dagsläget 89 procents stöd av samhället för sina krav på utbildningsreform.
