Den 17 mars röstade FN:s säkerhetsråd – med tio röster för, däribland Colombias, och fem nedlagda – igenom resolution 1973, som gav grönt ljus till en militär intervention i Libyen. Colombias inställning går i strid med en rad grannar i regionen som kraftfullt opponerar sig mot beslutet.

Under ett besök den 19 mars i staden Pasto, södra Colombia, försvarade president Juan Manuel Santos Colombias röst med att försäkra att Colombia "alltid kommer att stödja de åtgärder som krävs för att försvara friheten, demokratin och de mänskliga rättigheterna".

Colombia sitter just nu som icke-permanent medlem i FN:s säkerhetsråd. Från och med torsdag den 31 mars fram till den 1 maj är Colombia även tillfällig ordförande i samma organ under ledning av ambassadör Néstor Osorio.  Det kommer alltså att bli den colombianska delegationen som kommer att handskas med frågor om krisen i Libyen.

Delade meningar i Colombia

Meningarna i Colombia är delade gällande interventionen. Oppositionspolitiker från Polo Democrático har uttalat sig negativt om Colombias stöd till Säkerhetsrådets resolution och kommentarsfälten i de stora colombianska tidningarna på internet är överlag negativa, med kritik som: "Colombia går USAs ärenden än gång till" eller "vi har tillräckligt med problem själva för att stödja en sådan intervention". Demonstrationer för eller emot har dock uteblivit.  President Santos har bemött den inhemska kritiken, framför allt i form av oppositonspartiet Polo Democrático, med att säga att Säkerhetsrådets åtgärd enbart syftar till att "skydda den libyska civilbefolkningen från en massaker" som Muammar Gadaffi skulle vara på väg att begå.

Går i strid med grannländers inställning

Colombias ställning i frågan skiljer sig avsevärt från grannlandets Venezuelas, där president Chávez med kraft har fördömt all form av utländsk intervention i den libyska konflikten. Chávez och Santos möts idag, fredag den 1 april, i Cartagena och ett ämne som förväntas bli behandlat bakom stängda dörrar är frågan om Libyen, menar colombianska analytiker.

Colombia kommer dessutom snart att ta över ordförandeskapet i UNASUR – Unión de Naciones Suramericanas, Sydamerikanska Nationers Union – och där sitter många andra regeringar från regionen som i likhet med Venezuela ställt sig negativa till en militär intervention i Libyen.

På grund av detta kallade den Colombianska Senaten till en debatt i frågan och krävde att få ställa frågor till Colombias utrikesminister, Angela Holguín. Debatten var planerad till den 29 mars men på grund av utrikesministerns resor till Dominikanska Republiken och Haiti denna vecka, har den skjutits upp till nästa vecka.

Senatens vicepresident, Alexandra Moreno Piravique, sade i förra veckan till colombianska medier, att det är viktigt att kunna förklara Colombias positiva röst till interventionen och vad det kan få för konsekvenser när andra länder inom UNASUR har sagt nej till resolutionen.

På onsdagen lämnade Venezuelas ambassadör i FN, Jorge Valero, över ett brev underskrivet av Venezuela, Kuba, Ecuador, Bolivia och Nicaragua, till Säkerhetsrådet. I brevet kräver man att "konflikten i Libyen ska lösas på ett hållbart och fredligt sätt".

Joanna Castro Echeverri, Colombianätverket