Frihandelsavtalet mellan Colombia och USA som trädde i kraft 15 maj har mötts av protester från studenter, delar av näringslivet, jordbruket och fackföreningarna i Colombia.

Avtalet, som undertecknades 2006 efter två års förhandlingar, trädde i kraft förra tisdagen efter en lång process där de nationella lagarna i Colombia anpassats för att tillmötesgå avtalet.

Som svar på protesterna stängde myndigheterna de statliga universiteten samt busstationerna i Bogotá. Ett bombattentat riktades mot den före detta inrikesministern Fernando Londoño och dödade två av hans livvakter och lämnade ett 30-tal skadade under tisdagen.

Men den colombianska regeringen firade att avtalet, som undertecknades 2006 av de dåvarande presidenterna Álvaro Uribe och George W. Bush, trätt i kraft. President Juan Manuel Santos sa att överenskommelsen med USA, som redan är Colombias största exportmarknad, kommer att öka landets ekonomiska tillväxt med nära en procent per år och skapa en halv miljon nya jobb.

"Förödande för jodbruket"

Enligt frihandelsavtalet kommer tullarna successivt att avskaffas på i stort sett alla produkter som handlas mellan de två länderna. Avtalet innehåller även bestämmelser som reglerar investeringar, jordbruk, industri, tjänstesektor, telekommunikation, immaterialrätt, offentlig upphandling, miljö-, arbets-, hälsovård- och kulturfrågor.

Men kritiker menar att Colombia gett efter på många områden utan att få något i utbyte. Enrique Daza från Colombianska nätverket mot frihandel påpekar att president Barack Obama sagt att handelsavtalet kommer att hjälpa USA att nå målet om en fördubblad export.

- Men Obama har inte sagt någonting om en ökad import, säger han till IPS.

Förra året uppgick Colombias export till USA till motsvarande 155 miljarder kronor, 38 procent av försäljningen utomlands, medan importen från USA uppgick till cirka 100 miljarder kronor – 25 procent av Colombias totala import.

- Frihandelsavtalet kommer att ha en förödande effekt på jordbruket i Colombia eftersom stora laster med subventionerat spannmål kommer att föras in i landet, säger Daza.

Enligt en rapport som gjordes av den brittiska hjälporganisationen Oxfam 2009 innebär frihandelsavtalet att Colombia "garanterar villkorslöst tillträde till den inhemska marknaden för amerikanska exportprodukter såsom ris, majs, vete, korn, sojabönor, kyckling och nötkött bland annat. Samtidigt har USA satt upp villkor för importen av en viktig colombiansk produkt – socker – och garanterar inte heller ett avskaffande av tullar."

Komersiella intressen styr avtalet

Enligt frihandelsavtalet kommer 79 000 ton tullfritt ris och 27 000 ton kyckling att importeras från USA under det kommande året.

- Colombias konsumtionsvaruindustri har i åratal lidit av öppna marknader. Ett resultat blir att lokala industrier kommer att sälja ut till multinationella företag – vilket hände bryggeriet Bavaria som var det näst största i Latinamerika, men som köptes upp av brittiska bryggerijätten Sabmiller, säger Daza.

Ekonomen Juan Pablo Fernández, rådgivare till vänsterpartiet Polo Democrático, säger till IPS att småskaliga producenter i Colombia som tillverkar bildelar, maskiner och hushållsapparater kommer att bli importörer, i bästa fall.

- Det är lättare att lista de sektorer som inte kommer att skadas av frihandelsavtalet, såsom vissa importörer och affärsfolk som redan gynnas av en handelspolitisk globalisering, säger Daza.

Oxfamrapporten fastslår att vid förhandlingar om frihandelsavtalet har man inte tagit hänsyn till de frågor som i ett inledande skede beskrevs som avgörande, till exempel Colombias långa inbördeskrig, vikten av att skapa välfärd för landsbygden samt ekonomisk, social och politisk stabilitet i landet. Enligt rapportförfattarna har förhandlingarna enbart styrts av kommersiella intressen.

Text: Helda Matínez och Constanza Vieira/IPS
Foto: Man Vyi/Wikimedia Commons