Gruvdriften i San Marcos har sedan det kanadensiska företaget Coldcorp etablerade sig i områdets kantats av frågetecken och konflikter. I byn Salitre finns det 70 hus som är skadade på grund av gruvbolagets sprängningar. Nu kräver byborna ersättning.

Mario Mendez pekar på sprickan i väggen i sitt hus. Den sträcker sig genom hela väggen i köket. Han menar att det beror på gruvan. När de spränger inne i berget skakar marken och orsakar sprickorna i husen i byn. I Salitre, som ligger nära gruvan, finns det 70 hus som sedan 2007 har sprickor på grund av sprängningarna, hävdar byborna. Gruvföretaget Goldcorp slår ifrån sig och menar att sprickorna i husen inte beror på gruvan utan på att husen är dåligt byggda och består av billigt material av dålig kvalitet.

Den 30 april 2008 lämnade byborna in en fordran till kommunhuset i San Miguel Ixtahuacan med krav på ersättning för en rad skador som gruvdriften i San Marcos orsakat dem, bland annat för de skadade husen i byn. Mario Mendez tvivlar på att de kommer få ut några pengar och menar att borgmästaren i San Miguel Ixtahuacan betalas av företaget.

- Borgmästaren i San Miguel är på gruvföretagets sida, säger han uppgivet.

Gruvdriften i San Marcos har sedan den startade varit kantad av konflikter och frågetecken. Det var i slutet av 1998 som det kanadensiska företaget Goldcorp började göra provtagningar i San Miguel Ixtahuacan och Sipakapa, San Marcos. Enligt den dåvarande regeringen i Guatemala uppfyllde företaget de krav som ställs i guatemalansk lag för att bedriva gruvdrift och beviljades en licens på 15 år för exploatering i området. I juni 2004 fick även företaget ett lån på 45 miljoner dollar finansierat av Världsbanken. Världsbanken menar att gruvan bidrar till att minska fattigdomen och till att förbättra människornas livssituation i regionen.

Luras sälja mark
Landskapet som byn Salitre ligger i är kulligt och grönt. Byn är inte stor, ett hundratal hus. Mario Mendez driver en liten affär i byn och så har han en åkerbit där han odlar majs och bönor. Han förklarar att det är "varm" jord i Salitre och därför är det svårt att odla andra grödor. Mario Mendez står utanför sitt hus i byn och pekar upp mot kullen och säger att där bakom har företaget köpt mer mark.

- Det är aldrig utlänningar som kommer och köper mark. På så sätt lurar de befolkningen att sälja. De som säljer vet inte vem som köper.

Företaget har också gjort provborrningar i marken. Mario Mendez säger att vattnet i brunnar i byn har försvunnit.

- Vattnet är borta, säger han och slår ut med armarna.

För att få licensen från regeringen och lånet från världsbanken var Goldcorp tvunget att presentera en utvärdering av de miljömässiga och sociala konsekvenserna av gruvdriften i området. Ingenjören Robert Moran, en känd expert på hydrogeologi, riktar skarp kritik mot utvärderingen företaget gjorde angående de miljömässiga konsekvenserna. Moran menar att denna typ av gruvdrift omsätter enorma mänger vatten och att företaget inte tar hänsyn till detta i sin utvärdering.

Torrlagda brunnar
Morans kritik bekräftas av en undersökning som en lokal organisation gjorde i en av byarna nära gruvan i maj 2007. Sex av brunnarna i byn var torrlagda; en av brunnarna brukade ge 40 familjer vatten. Nu händer samma sak i byn Salitre som konsekvens av gruvdriften.

Moran menar även att gruvföretaget i sin utvärdering inte utrett tillräckligt den förorening av vattnet som den här typen av gruvdrift orsakar. Processen att skilja guldet från stenen är mycket giftig. En undersökning som nyligen gjordes av Copae (Comisión Pastoral Paz y Ecología) av vattnet i floden Tzalá som ligger nära gruvan stödjer Morans kritik mot gruvbolaget. Undersökningen visar bland annat på förhöjda nivåer av koppar, aluminium och magnesium. Förhöjda halter av koppar kan orsaka förändringar i arvsmassan samt problem med hud, tänder och hår. Förhöjda halter av aluminium kan orsaka minnesförlust medan förhöjda halter av magnesium kan leda till bronkit.

I det krav som byborna lämnade in till kommunhuset i april finns, förutom krav på ersättning för de skadade husen, också krav på ersättning för det vatten som försvunnit från brunnarna i byn och den förorening av vattnet som gruvan orsakat i området.

(Mario Mendez heter egentligen något annat.)

Annakarin Wall,
Fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala