Bristen på utbildning bromsar Nicaraguas utveckling

Trots en period av tydlig ekonomisk tillväxt de senaste sex åren har Nicaraguas mänskliga utveckling enligt FNs utvecklingsrapport inte gjort några betydande framsteg. Samtidigt framkommer det att ett av tre barn i Nicaragua riskerar att inte fullfölja sin skolgång.

I mars presenterades 2013 års rapport från FNs utvecklingsorgan (UNDP) med namnet "the Rise of the South" som syftar på utvecklingsländers snabba utveckling de senaste åren, trots finanskrisen. Rapporten fokuserar till stor del på den särskilt snabba utvecklingen som upplevs i större ekonomier som Brasilien, Kina, Indien, Mexiko och Sydafrika, men uppmärksammar också den påtagliga processen i mindre ekonomier som Bangladesh, Chile, Ghana och Tunisien. Men Nicaragua nämns inte i rapporten utöver i listan över samtliga länders index över mänsklig utveckling (HDI).

HDI (Human Development Index) baseras på de tre indikatorerna förväntad levnadslivslängd, utbildningsnivå och inkomst/capita, som beräknas samman till ett värde som används för att jämföra ländernas ekonomiska och sociala utveckling över tiden.

År 2006, året innan den sittande presidenten Daniel Ortega kom till makten, rankades Nicaragua som 112 på listan, i jämförelse med Honduras, 177 och Costa Rica, 48. I årets rapport ligger Nicaragua på plats 129, Honduras på 120 och Costa Rica på 62. Nicaragua har alltså, liksom Costa Rica och flera andra centralamerikanska länder, halkat neråt på listan. Ändå menar rapporten att inget land i världen hade ett lägre HDI år 2000 än år 2012, vilket tyder på en global utveckling som bland annat syns i att man, redan innan tidsfristen för FNs Milleniemål år 2015, lyckats med att halvera det första målet; att halvera andelen människor som lever i extrem fattigdom (mindre än 1,25 US/dag).

 Kopplingen mellan andel barn som går i skolan och landets utveckling är stark.: Julia Andén

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Men siffror i rapporten visar också att den ekonomiska och mänskliga utvecklingen världen presenterar inte kommer alla till godo. Latinamerika går mot den globala trenden och uppvisar minskade inkomstklyftor sedan 2000, men trots det har regionen fortfarande de största ekonomiska klyftorna i världen. För Nicaragua innebär det att nästan en tredjedel av utvecklingsvärdet inte kommer fram till de människor som behöver den, utan försvinner utan några effekter för den mänskliga utvecklingen.

Globalt sett ser man en positiv koppling mellan tidigare statliga investeringar i social och fysisk infrastruktur, och framsteg i den mänskliga utvecklingen. De flesta länderna har de senaste tio åren ökat de statliga utgifterna på hälsa och utbildning. Nicaragua har fortfarande några av de lägsta siffrorna gällande statliga utgifter på utbildningen, men det finns en positiv ökning. Samtidigt har Nicaragua en mycket stor andel av befolkningen som är under 15 år (61 %) och ökningen av statliga utgifter på utbildning har de senaste åren inte motsvarat ökningen av antalet unga som borde gå i skolan.

En anledning till Nicaraguas långsamma mänskliga utveckling är att andelen av befolkningen som slutför grundskolan fortfarande är låg, ett mått som påverkar HDI. UNICEF presenterade nyligen tillsammans med CECC/SICA (Coordinación Educativa y Cultural Centroamericana del Sistema de la Integración Centro Americana), en studie som visar att det i Centralamerika kvarstår stora problem för att barnens och ungdomarnas rättigheter till utbildning ska uppfyllas, trots att de nått stora framgångar i att öka skolgången. I Nicaraguas fall innebär det att fler än 870,000 barn och unga är utestängda från skolan. Det finns de som har åldern inne, men ändå inte går dit, men till siffran räknas också de som befinner sig i risk för att överge skolan. Nicaragua utmärker sig för andelen som befinner sig i risk att överge skolan då nästan en av tre elever på lågstadiet är ett eller fler år efter i sin utbildning. Dessa barn riskerar till högre grad att inte fullfölja sin skolgång.

Dessa siffror påverkar Nicaraguas HDI då en av de tre indikatorerna handlar om utbildningsnivå. Av den anledningen kan man också förvänta sig att den mänskliga utvecklingen i Nicaragua kommer att gå långsamt tills landet hanterat problemet och lyckats omfördela de växande ekonomiska resurserna på ett sätt som gynnar skolsystemet och befolkningens utbildningsnivå.

Källor:
UNDP (2013)"The Rise of the South"
UNICEF och CECC/SICA (2013) "Completar la escuela en Centroamérica"

Text och foto: Julia Andén, Svalorna Latinamerika