Enligt FN skulle flera miljoner människor i världen kunna få en ökad tillgång på mat om fler bönder gick samman och bildade egna kooperativ. För att föra fram detta alternativ har FN utsett 2012 till kooperativens år.

Förra året tvingades 925 miljoner människor i världen gå hungriga. Både matproducenter och konsumenter drabbas när livsmedelspriserna är instabila och jordbruken bedrivs med icke hållbara metoder. Av det skälet efterfrågar världens ledare nya och mer hållbara jordbruksmodeller.

En av lösningarna kan vara fler bondekooperativ, där bönderna själva äger och kontrollerar verksamheten och där kooperativet erbjuder tjänster, marknadsföring och andra resurser till dess medlemmar.

- Att vara medlem i ett kooperativ ger bönderna en möjlighet att nå ut till marknader och tjänster som de annars kanske inte skulle ha tillgång till, säger Brent Hueth, chef för Centret för kooperativ vid universitetet i Wisconsin.

2012 Kooperativens år

Men det är inte bara bönderna själva som skulle kunna erbjudas ett bättre liv med hjälp av kooperativen. FN:s jordbruksorganisation hävdade nyligen att medlemskap i bondekooperativ ger en ökad förhandlingsstyrka och ökad tillgång till gemensamma resurser. Och detta kan i sin tur leda till att fattigdomen minskar och tillgången på mat ökar för miljontals människor.

I slutet av oktober utsåg FN 2012 till kooperativens år, i syfte att föra fram denna organisationsform som en stabil modell inom många branscher, däribland också inom sjukvården och finanssektorn.

Ett kooperativ kan vara litet och lokalt eller en mångmiljardverksamhet. De fungerar dock alltid enligt samma principer – de ägs och styrs demokratisk, där varje medlem har en röst.

I dagsläget är 800 miljoner människor i världen medlem i något kooperativ och kooperativen världen över har runt 100 miljoner människor anställda. Kooperativa banker har hyllats av experter eftersom de visat sig ha stor motståndskraft mot finansiella kriser.

- Den nya generationen av livsmedelskooperativ försöker skapa samarbeten med lokalbefolkningarna, säger Luis Sierra, som arbetar vid organisationen Kaliforniens center för kooperativ utveckling.

Enligt Sierra har dessa kooperativ på senare tid bidragit till att marknadsföra lokalt producerad mat, vilket stärkt banden mellan producenter, distributörer och konsumenter.

Bättre förhandlingsmöjligheter

FAO, FN:s internationella jordbruksfond Ifad och dess livsmedelsprogram WFP har alla betonat att världens småbönder har större möjligheter att förhandla fram bättre priser på exempelvis utsäde och utrustning om man är medlemmar i större organisationer, som bondekooperativ. Dessa kooperativ kan även hjälpa småbönder att få sina jordrättigheter fastställda och ge dem möjlighet att sälja sina produkter på större marknader.

Även bondekooperativen har dock sina brister. Sierra påpekar att de ofta saknar det kapital som krävs för att expandera med hjälp av investeringar, vilket exempelvis krävs för att förvandla vete till pasta eller bröd. För att en sådan produktion ska bli ekonomiskt bärkraftig krävs det ofta ett stort grundkapital.

- Ibland är man för få medlemmar eller har inte det kapital som krävs för att kunna förverkliga det, säger Sierra.

Det innebär att det som kooperativen ofta hyllas för – att verksamheten syftar till att gynna medlemmarna snarare än att ge avkastning åt investerare – också kan hämma organisationerna.

Hueth vid universitetet i Wisconsin påpekar att ett problem som många kooperativ ställs inför i takt med att de växer och utökar sin verksamhet är svårigheten att få alla att dra åt samma håll.

- Olika ekonomiska intressen bland medlemmarna kan ibland underminera den enighet som krävs för att man ska kunna driva en stor verksamhet framgångsrikt, säger Hueth.

Text: Elizabeth Whitman/IPS
Foto: Lisa Karlsson, Latinamerikagrupperna