Ryktet om de primitiva lynchningarna i Achacachi chockar Sverige och bolivianer i landet mister nu sina jobb för att svenskarna inte vill ha med “barbarer” att göra. Detta enligt den bolivianska dagstidningen Los Tiempos krönikör Paulovich.

Det gynnar oppositionen att överdriva omvärldens reaktioner och avsky för ursprungsfolkens rättviseskipning.

Den välkände skribenten Paulovich berättar i en krönika om sin faster med bolivianska rötter bosatt i Stockholm som inte vill avslöja sitt namn av säkerhetsskäl och som blir skräckslagen vid samtalet från sin brorson då hon tror att det är någon som vill besvära henne med anledning av lynchningarna i Achacachi. Även om krönikan är sarkastiskt skriven, så är ändå syftet att ge sken att lynchningarna i Achacachi är vida kända.

- Jag har inte kunnat lämna lägenheten eller svarat telefon på flera dagar. Svenskarna som tidigare hälsade mig med respekt tittar nu på mig med rädsla eller avsmak och en del förolämpar mig när de går förbi och säger “Achacacheña! (kvinna från Achacachi) Din gamla otäcking!”, säger fastern.

- Men faster, du är ju från Cochabamba, svarar brorsonen och skribenten Paulovich.

- Ja, men det förstår inte svenskarna. För dem är Achacachi detsamma som Bolivia och det finns inte möjlighet att få dem att förstå att Cochabamba, Santa Cruz, Tarija, Sucre, Oruro och La Paz är civiliserade städer om än inte mycket.

- Och denna missuppfattning påverkar din affärsverksamhet i Stockholm?

- Ja, självklart min brorson. Ingen vill längre köpa mina skandinaviska vikingaskepp, för de misstänker att mina skepp ska förgifta alla svenskar i den traditionella rättviseskipningens namn. Den traditionella rättviseskipningen är förkläde för alla brott som begåtts av så kallade ursprungsfolk.

- Så fruktansvärt faster. Så nu är du dömd att leva i ensamhet för att alla svenskar tror att du är från Achacachi?

- Så är det min brorson. Ingen vill ta ett glas med mig på en bar för de tror att jag ska bli full och börja sparka dem, slå dem med slangbella, hälla olja över dem och tända på för att göra bolivianskt grillspett av dem.

-Det går nog över, faster lilla. Svenskarna kommer att glömma Achacachi och med tiden inse att du är från Cochabamba och inte från Achacachi. Svenskarna kommer att börja tycka om dig igen och respektera dig såsom man respekterar en civiliserad kvinna.

Jag lägger ifrån mig tidningen och googlar lite på Achacachi och konstaterar att ingen svensk nyhetsbyrå eller tidning överhuvudtaget nämnt lynchningen i Achacachi. Trots detta är svenska folket enligt Paulovichs faster otroligt välinformerade och till och med så intresserade av ämnet att de tar parti mot lynchningarna och numera diskriminerar folk som de tror kommer från Achacachi.

De upprepade lynchningar som ägt rum i landet har blivit en huvudvärk för regeringen då dessa används som propoganda mot regeringens politik.

Traditionell rättskipning (Justicia Comunitaria) är ett välkänt begrepp i Bolivia och praktiseras enligt källor från regeringen i 10-15 procent av byarna på landsbygden. Sedan den nya regeringen tillsattes har det gjorts försök att integrera det traditionella rättskipningssystemet inom lagens ramar och det finns även en ansvarig viceminister för det som står under Justitiedepartementet. Regeringspartiet MAS vill göra det traditionella rättskipningssystemet likställt med konventionell rätt och i det nya förslaget till ny grundlag finns artiklar (190-192) om just ursprungsfolks rättviseskipning (jurisdicción indígena originaria campesina) men där betonas också respekten för livet och rätten till ett försvar. Enligt regeringen finns det inget stöd för lynchningar i den traditionella rättviseskipningen.

Oppositionen motsätter sig upphöjandet av ursprungsfolks rättviseskipning, eftersom oppositionen likställer detta med barbariska och primitiva handlingar och reducerar det till lynchningar, men också för att den anser det vara en positiv särbehandling av ursprungsfolken.

Jessica Nilsson