Den ekonomiska krisen i Spanien och USA märks allt tydligare i Ecuador. Pengarna som skickas hem från utvandrade släktingar utgör en av landets vikigaste inkomstkällor och nu sjunker bidragen med den stigande arbetslösheten.

- Det är ingen idé att åka längre, jag stannar nog här, säger tjugoåriga Graciela Mora från Chiquintá, en liten stad med runt tretusen invånare i södra Ecuador.  

Graciela Mora har nästan hela sin familj i USA.Precis som de flesta här har hon majoriteten av sin familj i USA där de lever illegalt. Alla hennes fyra syskon har flyttat dit och arbetar inom restaurang- eller byggbranschen medan Graciela bor ensam kvar med sina föräldrar. Till stor del lever de på pengarna som syskonen skickar hem varje månad, men också på en liten markplätt där de odlar majs.  

I Ecuador utgör de drygt 800 miljoner dollar som varje år skickas hem av släktingar i utlandet en av landets viktigaste inkomstkällor (cirka 4,5 procent av BNP). Men den ekonomiska krisen slår hårt mot ecuadorianer och andra latinamerikaner i både Spanien och USA, och det märks också för de som är kvar i hemlandet.

Enligt Ecuadors centralbank sjönk den totala summan av hemskickade pengar med nästan 15 procent under det förra årets tre sista månader, jämfört med samma period året innan.

- Förut skickade de mellan hundra och tvåhundra dollar i månaden, nu skickar de bara femtio. Det är svårare att hitta jobb nu säger de, säger Graciela.  

Vägen till Chiquintá kantas av stora villor med prydliga trädgårdar. Många av de som är kvar här kan leva gott på släktingarnas bidrag, men de sociala kostnaderna är desto högre. José Martinez är lärare på skolan i Chiquintá och undervisar barnen upp till årskurs sex.

José Martinez

- Många gånger åker föräldrarna och lämnar barnen kvar hos släktingar eller mor-och farföräldrar. De växer upp utan sina mammor och pappor och tvingas ofta själva agera föräldrar åt sina yngre syskon, säger han. 

José Martinez märker tydligt på barnen att de inte mår bra. Många av dem har problem med koncentrationsförmågan och blir lätt aggressiva förklarar han.

- Det är svårt att motivera dem. Barnen växer upp med inställningen att de ska åka härifrån och så fort föräldrarna tjänat ihop tillräckligt med pengar skickar de efter barnen även om det innebär att de får avbryta skolgången.

- De vet att de inte behöver utbildning för de jobb de får där och tycker inte att det är så viktigt, säger José. 

Många av barnen i Chiquintá växer upp utan sina föräldrar

Graciela Mora pluggar företagsadministration på universitetet i Cuenca, den närmsta stora staden. Hon tror inte att det blir av att hon åker till USA även om hon ville det tidigare.

- Det är klart att det är tråkigt att vara kvar ensam men jag har vant mig, säger hon.

Enligt folkräkningen i USA 2006 finns det 33,5 miljoner latinamerikanska immigranter i landet.

Text och foto: Malena Wåhlin