Betalade med sitt liv i jordkonflikt

Skicka vidare Skriv ut
2009-06-29 21:09 : Guatemala

Roberto Ramírez vigde sitt liv åt att försvara rätten till jord för Xinka-folket. För det fick han betala ett högt pris. På väg hem från arbetet, tisdagen den 23 juni, sköts Ramírez till döds.

Ramírez var folkvald ordförande i organisationen Comunidad Xinka i Jutiapa i södra Guatemala mot gränsen till El Salvador.

Comunidad Xinkas kontor och Roberto Ramírez arbetsplats i Jutiapa, GuatemalaComunidad Xinkas kontor och Roberto Ramírez arbetsplats i Jutiapa, Guatemala

- Problemet här är de stora jordägarna med mycket makt. Med hjälp av advokater och domare förser de sig med ytterligare mark inom det markområde som är kommunalt ägt, säger Hernández Mendéz Lopéz medlem i styrgruppen för Comunidad Xinka.

Med stöd i landets konstitution samt i ILO-konvention 169 driver Comunidad Xinka en juridisk process i flera instanser för att få laglig rätt till den jordbruksmark, som Xinka-befolkningen brukar.

- De maktfulla storgodsägarna är inte glada över att vi har sökt lagligt stöd för att komma tillrätta med jordfrågan här, säger Vicente Ramírez López, från styrgruppen för Comunidad Xinca.  

Flera av styrgruppens medlemmar vittnar om att de har mottagit dödshot för sitt arbete. I ledningen för detta arbete befann sig Roberto Ramírez. Hans kollegor beskriver honom som den person som mest hängivet drev kampen för Xinka-folkets rätt till jord. De berättar vidare att Ramírez, under det senaste årsmötet, sade ”det har fallit på min lott att betala med mitt liv i denna kamp”, en kamp som de övriga nu är fast beslutna att driva vidare.

- Vi, Xinkas, är utsatta för rättslig diskriminering. Det finns ingen lag som omfattar oss, eftersom domare och advokater snarare tycks administrera pengar än att skipa rättvisa. Inte bara här utan i hela landet, säger Ramírez López.

Utsikterna för att mordet ska lösas är inte stora. Straffriheten på mord i Guatemala är över 98 procent.

Text och foto: Christin Sandberg

Sedan fredsfördraget undertecknades 1996, efter ett 36 år långt inbördeskrig, har ursprungsbefolkningen laglig rätt till jord att bruka. Xinka är en av 23, officiellt erkända, ursprungsfolksgrupper med eget språk i Guatemala, och en av få grupper som inte tillhör maya-befolkningen. Enligt en nationell folkräkning gjord 2002 identifierade sig 16 000 personer som Xinkas. Sedan dess har Xinka-befolkningen organiserat sig och på så vis ökat den etiska och politiska medvetenheten, vilket har resulterat i att Xinka-befolkningen idag uppgår till mellan 100 000 och 200 000 personer.

Fler nyheter

Ursprungsfolk

Två döda i protester i Panama

2012-02-08 22:58 : Panama
Panamerikanska landsvägen är blockerad sedan den 31 januari. Foto: Ronaldo Ortíz

Sedan en dryg vecka har ursprungsfolket Ngabe Buglé med stöd av ett flertal andra organisationer protesterat i Panamá, och blockerat den panamerikanska vägen. Hittills har uppgifter om två döda och minst 41 skadade framkommit. Konflikten har dock trappats ner – igår eftermiddag skrevs ett avtal i San Lorenzo och diskussioner ska inledas på nytt.

Rättegång inleds mot Ríos Montt

2012-01-27 18:09 : Guatemala

En rättegång kommer att inledas mot Guatemalas före detta diktator, Efraín Ríos Montt. Domaren Patricia Flores ansåg att bevisen som presenterats räcker för att han officiellt ska kunna anklagas för folkmord och brott mot mänskligheten.

Ex-diktator kan anklagas för folkmord

2012-01-26 23:49 : Guatemala
Utanför rättegångssalen krävde många att straffriheten inte skulle få råda denna dag. Foto: Elina Peronius

På torsdagsmorgonen inleddes domstolförhandlingar mot en av vår tids grymmaste diktatorer, den före detta generalen Efraín Ríos Montt, president i Guatemala 1982-1983.

Humanitär kris i Polochic

2012-01-26 18:33 : Guatemala
800 familjer vräktes av polisen och armén från sina hem och marker i mars. Foto: José Gabriel Cubur, Comité de Unidad Campesina

Nyligen utsattes familjerna i Polochic, Alta Verapaz i Guatemala på nytt för våldsamma övergrepp av privata säkerhetsvakter, militär och polis. Under nästan ett år har 800 familjer levt under extrem stress på grund av våldet.

Ursprungsfolk i Guatemala ställer krav inför presidentvalet

Ursprungsfolken är fortfarande diskriminerade i Guatemala

Det är ett allvarligt läge mellan de två kandidaterna vid presidentvalets andra omgång. I ett uttalande från det nationella nätverket för ursprungsfolk, Waqib’ Kej, läggs det fram ett förslag, bland annat att ickevåld bör garanteras och att attackerna mot miljöförsvarare ska stoppas.

Morales: TIPNIS-frågan är löst

lapaztipnis.jpg

Bolivias president Evo Morales offentliggjorde under fredagen att han drar tillbaka alla planer på att bygga en väg genom nationalparken TIPNIS och föreslår att beslutet stärks med ytterligare en lag som garanterar att området förblir orört.

Marschdeltagare hyllades vid ankomst till La Paz

tipnis.jpg

Efter en drygt två månader lång marsch som kantats av misslyckade dialogförsök, brutalt polisförtryck, sjukdom och tre dödsfall, nådde ursprungsfolksmarschen under onsdag eftermiddag sitt mål, presidentens palats i La Paz. Nu fruktar regeringen våldsamma upplopp och polisstyrkor hindrar folkmassorna från att komma nära regeringsbyggnaden.

Färgstark demonstration för ursprungsfolk

Måndagens manifestation för ursprungsfolk, i Santiago, Chile, präglades av musik och dans. Foto: Anna Dahlbeck

Den 12 oktober firas ursprungsfolkens motståndsdag runt om i världen. I anslutning till dagen hölls i måndags en stor demonstration i Chiles huvudstad Santiago med fokus på mapuchefolkets situation.

Högerpopulistiska Partido Patriota når framgångar i Guatemala

Efter första valomgången i Guatemala fick Otto Pérez Molinas Patriotparti stort genomslag i regionen Ixíl i västra Guatemala. Ex-generalen Molina, som var stationerad i just Ixíl under 1980-talet, anklagas av människorättsförsvarare för att ha varit direkt involverad i folkmordet under inbördeskriget.

Filmaren som visste för mycket

2011-10-04 15:13 : Chile


Mitt under arbetet med sin dokumentärfilm om mapuchefolket i Chile beslagtogs filmaren Elena Varelas material och hon själv sattes i fängelse, anklagad för terrorism. I våras hade Elena Varelas film Newen Mapuche till slut premiär och har nu visats i flera länder. Här berättar hon om filmen, fängelsetiden och hur hon ser på demokratin i Chile.

En film av: Sebastian Peña Rojas och Lisa Josephson, Frilanslinjen, Escuela Nórdica, Valparaísio Chile.