Betalade med sitt liv i jordkonflikt
Roberto Ramírez vigde sitt liv åt att försvara rätten till jord för Xinka-folket. För det fick han betala ett högt pris. På väg hem från arbetet, tisdagen den 23 juni, sköts Ramírez till döds.
Ramírez var folkvald ordförande i organisationen Comunidad Xinka i Jutiapa i södra Guatemala mot gränsen till El Salvador.
Comunidad Xinkas kontor och Roberto Ramírez arbetsplats i Jutiapa, Guatemala
- Problemet här är de stora jordägarna med mycket makt. Med hjälp av advokater och domare förser de sig med ytterligare mark inom det markområde som är kommunalt ägt, säger Hernández Mendéz Lopéz medlem i styrgruppen för Comunidad Xinka.
Med stöd i landets konstitution samt i ILO-konvention 169 driver Comunidad Xinka en juridisk process i flera instanser för att få laglig rätt till den jordbruksmark, som Xinka-befolkningen brukar.
- De maktfulla storgodsägarna är inte glada över att vi har sökt lagligt stöd för att komma tillrätta med jordfrågan här, säger Vicente Ramírez López, från styrgruppen för Comunidad Xinca.
Flera av styrgruppens medlemmar vittnar om att de har mottagit dödshot för sitt arbete. I ledningen för detta arbete befann sig Roberto Ramírez. Hans kollegor beskriver honom som den person som mest hängivet drev kampen för Xinka-folkets rätt till jord. De berättar vidare att Ramírez, under det senaste årsmötet, sade ”det har fallit på min lott att betala med mitt liv i denna kamp”, en kamp som de övriga nu är fast beslutna att driva vidare.
- Vi, Xinkas, är utsatta för rättslig diskriminering. Det finns ingen lag som omfattar oss, eftersom domare och advokater snarare tycks administrera pengar än att skipa rättvisa. Inte bara här utan i hela landet, säger Ramírez López.
Utsikterna för att mordet ska lösas är inte stora. Straffriheten på mord i Guatemala är över 98 procent.
Text och foto: Christin Sandberg
Sedan fredsfördraget undertecknades 1996, efter ett 36 år långt inbördeskrig, har ursprungsbefolkningen laglig rätt till jord att bruka. Xinka är en av 23, officiellt erkända, ursprungsfolksgrupper med eget språk i Guatemala, och en av få grupper som inte tillhör maya-befolkningen. Enligt en nationell folkräkning gjord 2002 identifierade sig 16 000 personer som Xinkas. Sedan dess har Xinka-befolkningen organiserat sig och på så vis ökat den etiska och politiska medvetenheten, vilket har resulterat i att Xinka-befolkningen idag uppgår till mellan 100 000 och 200 000 personer.

















