Amnesty kritiserar häktningsorder mot människorättsförsvarare i Honduras

Den välkända människorättsförsvararen Berta Cáceres är sedan ett par veckor eftersökt av myndigheterna i Honduras - enligt många på falska grunder.

Tre ledare för ursprungsfolksorganisationen COPINH (Consejo Civico de Organizaciones Populares e Indigenas de Honduras) anklagas för bl.a. illegal vapenhantering, uppvigling och skadegörelse i samband med deras medverkan i protester mot ett dammbygge i Rio Negro, Honduras. Berta Cáceres, Aureliano Molina och Tomás Gómez stoppades i en militärkontroll i anslutning till en demonstration emot företaget DESA (Desarrollos Energeticos, SA) och dammbygget Agua Zarca när militärerna ska ha funnit odokumenterade vapen i deras bil. Själva vittnar de om att det var militärerna som planterade vapnen i deras bil för att förhindra att de tog sig till demonstrationen.

Samvetsfånge enligt Amnesty

Berta Cáceres är en av ledarna i COPINH, och en av de mest välkända människorättsförsvararna i Honduras. Hon är sedan ett par veckor eftersökt av myndigheter i Honduras efter att en domare utfärdat en häktningsorder den 20 september 2013, inför en kommande rättegång emot henne. I stället för att dyka upp till häktningsförhandlingarna gick Berta Cáceres under jorden och har i sin frånvaro blivit en symbol för kriminaliseringen av människorättsförsvarare och oppositionspolitiker. Aureliano Molina och Tomás Goméz har inte begärts häktade, men de måste anmäla sig till ett poliskontor en gång i veckan och de har enligt alternativ media även förbjudits att närma sig samhällena i Rio Blanco.

Amnesty International menar denna häktningsorder bryter mot internationella standarder för en rättvis rättegång då domaren har tillämpat en lag som trätt i kraft först efter att de påstådda brotten ska ha begåtts. Amnesty menar därför att Berta Cáceres skulle betraktas som en samvetsfånge om hon häktas.

Tillsammans har de tre aktivisterna Berta Cáceres, Aureliano Molina och Tomás Gómez arbetat med samhällen vid Rio Blanco och stöttat deras kamp för markrättigheter och motståndet mot företaget DESA (Desarrollos Energeticos, SA) och dammbygget Agua Zarca som har väckt stort motstånd bland invånarna längs floden.

Kritiserat dammbygge

Problematiken med dammbygget ligger i att stora delar av området där dammen planeras kommer att läggas under vatten. Många ursprungsfolkssamhällen kommer därför att bli avhysta från sina traditionella markområden mot sin vilja.
I en rapport från RightsAction vittnar invånarna i Rio Blanco om att företaget DESA har tagit till brutala och illegala metoder med enda syfte att tvinga dem att sälja sin mark till företaget. Bland annat gäller det anklagelser om att företaget har förstört stora delar av invånarnas odlingar längs flodbanken och att anställda dirigerat bort dricksvatten från de samhällen som vägrat sälja sin mark.

Sedan i april i år har därför invånare samhällena i regionen Rio Blanco blockerat vägar till dammbygget Agua Zarca i Gualcarquefloden som en protest mot den våld- och skrämselkampanj man anser att DESA har använt sig av för att få tillgång till marken för dammbygget. Ingen av dessa anmälningar har hittills utretts av myndigheterna. I veckan uttalade sig Aureliano Molina och COPINH i media om att man noterat en kraftig mobilisering av polisens specialstyrkor även kallade COBRAS i Rio Blanco och i andra delar av regionen Intibucá och att man väntar sig att ca 260 familjer kommer att avhysas från sin mark de närmaste dagarna.

I ett uttalande till organisationen SOA Watch säger Victor Fernandez, advokaten som representerar Berta Cáceres, Aureliano Molina och Tomás Goméz att "hela statsapparaten i det här fallet gör allt för att blidka de multinationella företagen, i det här fallet DESA. Det finns ett beslut från högsta nivå att kriminalisera ursprungsfolkens kamp... särskilt ledarna för COPINH."
Med en dryg månad kvar till valdagen i Honduras, den 24 november, har sociala rörelser och deras representanter i Honduras de senaste månaderna uppmärksammat en ökad repression från statliga myndigheter.

Se tidigare artikel för mer information om repressionen mot COPINH och andra sociala rörelser i Honduras.

Text: Charlotta Pettersson, Latinamerikagrupperna
Foto: Mabel Marquez