Antalet internflyktingar i Colombia fortsätter att öka. Det framgår av en ny rapport från CODHES, en av landets ledande människorättsorganisationer. Ökningen sker trots den förra regeringens program för att stabilisera landet.  

CODHES (Consultoría para los Derechos Humanos y el Desplazamiento) årsrapport visar även att av de 280 041 personer som tvångsförflyttades i Colombia i fjol, så kommer så många som en tredjedel från områden där regeringen fokuserat ett av sina flaggskepp – ett program som CODHES beskriver som "militär ockupation av fattiga områden".

Idén till programmet "nationell plan för befästandet av territorium" (Plan nacional de consolidación territorial) föddes redan 2007, men började genomföras först under slutet av 2009. Det var en del av den dåvarande presidenten Álvaro Uribes politik "demokratisk säkerhet".

Programmet gick ut på att nationella, lokala, militära – och civila myndigheter skulle starta ett integrerat samarbete för att få bättre kontroll över strategiska territorier som återtagits från gerillan. Detta skulle åstadkommas inom en 18-månadersperiod. Planen hade två syften: att colombianer skulle återfå förtroende för sin regering och för att lugna ekonomiska investerare.

Redan från början kritiserade olika internationella organisationer programmet för militärens involvering i civila insatser. Flera FN-organ, inklusive flyktingorganet UNHCR, tog starkt avstånd från planen och vidtog åtgärder för att inte förknippas med den. Farhågorna från kritiken har besannats.

- Regeringsprogrammet för sociala insatser kan i dessa områden inte ta några beslut utan att först få militärmaktens godkännande. Detta är ett tecken på att dessa områden är under militär, och inte civil, kontroll, säger CODHES ledare Jorge Rojas.

Amparo Salinas och Jorge Rojas vid presentationen av årsrapporten över internflyktingar. Foto: CODHES.

Paramilitärer fortsätter sprida skräck 

Under 2010 skadades 87 civila i dessa områden på grund av militära aktiviteter, som skottlossning. Men de största anledningarna till fortsatta tvångsförflyttningar från områdena är ekonomiska intressen och paramilitär kontroll, enligt CODHES. Det finns stora internationella – och nationella investeringar i gruvnäringen i 26 procent av den markyta som täcks av programmet. Gruvnäringen är en ekonomisk verksamhet som kräver kontroll över stora markområden och vars utveckling många gånger inte gagnar lokalbefolkningen. Detta i kombination med vad CODHES beskriver som en "fortsatt paramilitär kontroll" i dessa områden, ligger bakom tvångsförflyttningarna. Även om paramilitärerna officiellt har avmobiliserats så kvarstår deras strukturer och CODHES menar att regeringen inte har någon koll på vart minst 19 000 av de avmobiliserade paramilitärerna tagit vägen.

Vad gäller tvångsförflyttningar av ursprungsfolk under det gångna året, så är det främst strider mellan militären och gerillan som ligger bakom.  Nästan 8 000 medlemmar ur olika ursprungsfolksgrupper tvångsförflyttades under året och flera grupper riskerar att utrotas.

Den största gruppen tvångsförflyttade fortsatte att vara afrocolombianer. De stod för en fjärdedel av alla som tvångsförflyttades 2010. Flest tvångsförflyttningar av afrocolombianer registrerades i provinserna Chocó och Nariño, vid Stillahavskusten.    

Även om CODHES anser att vissa framsteg har gjorts sedan den nya presidenten Juan Manual Santos tillträdde i augusti 2010, så menar man att förre presidenten Álvaro Uribe ändå måste ställas till svars:

- Varje gång som Uribe talar om sin tid som president, så pratar han om hur mycket säkrare han har gjort landet. Vi vill att han erkänner de siffror som vi presenterar och att dessa också är ett av resultaten av hans presidentskap och av hans politik "demokratisk säkerhet", säger Jorge Rojas.

Text: Lotta Westerberg, fredsobservatör i Colombia för Kristna Fredsrörelsen

Foto: CODHES