Stöd till Kuba och en ny gemensam valuta. Det var huvudfrågorna när presidenterna för de länder som ingår i det socialistiska samarbetsavtalet ALBA samlades i Venezuela på torsdagen. Mötet var även en förberedelse inför Organisationen för amerikanska stater, OAS, toppmöte på fredagen.

I den venezolanska kuststaden Cumaná, några få kilometer från Trinidad och Tobago där Barack Obama snart skulle inleda sitt första möte med de amerikanska staterna, kritiserade ALBA-länderna USA:s sätt att utesluta Kuba från förhandlingar.

- Det där OAS-mötet kan inte kallas "Amerikas", för både Kuba och Puerto Rico saknas, sade Nicaraguas president Daniel Ortega och fick medhåll av Venezuelas president Hugo Chávez som menade att ALBA-mötet är det enda som enar latinamerikanerna.

Det bolivarianska alternativet för de amerikanska staterna, ALBA, skapades 2004 av Kuba och Venezuela som ett svar på det amerikanska frihandelsavtalet ALCA. Senare har Bolivia, Nicaragua, Honduras och Dominica anslutit sig. Vid torsdagens möte gick även den karibiska östaten San Vicente och Grenadinerna med. Paraguays president Fernando Lugo och Ecuadors utrikesminister Fander Falconi deltog som åhörare.

Syftet med ALBA-samarbetet är att "bemöta de kapitalistiska och imperialistiska handelsavtalen" och stötta varandra i de sektorer där de är sårbara. I Bolivia har det bland annat inneburit att ungdomar har fått stipendier för att studera på universitetet, att kubanska läkare har stöttat de bolivianska sjukhusen och en alfabetiseringskurs i hundratals byar.  

Ny gemensam valuta
Förutom kraven på USA att upphöra med alla sanktioner mot Kuba skrev ALBA-länderna vid mötet i Cumaná under ett avtal om att skapa den nya gemensamma valutan sucre, som i en första etapp enbart kommer att vara virtuell. Tanken är att valutan ska användas internt i handeln mellan ALBA-länderna och vara ett sätt att minska beroendet av dollarn.

- Våra länder har inte möjligheten att ensamma ändra den globala ekonomiska ordningen, men vi har makten att lägga nya grunder och bygga egna ekonomiska förbindelser, sade Kubas president Raúl Castro.

Bolivias president Evo Morales menade att en egen valuta kan skapa en motpol mot den politik som förs av Världsbanken och den internationella valutafonden IMF med att låna ut pengar med villkor.

- Det är de rika ländernas sätt att lämna över miljontals dollar till IMF som är en av de största orsakerna till den ekonomiska krisen och att de latinamerikanska länderna har hamnat på efterkälken, sade han.

Eget råd för de mänskliga rättigheterna
Evo Morales lade även fram ett förslag om att man borde skapa ett eget råd för att övervaka de mänskliga rättigheterna. Han menade att OAS och FN:s system är selektiva när de bestämmer av vad och hur de vill göra sina undersökningar.

- Det är vi som har rätten att prata om de mänskliga rättigheterna, inte de där institutionerna. Vi är tillsammans med folket och kan på allvar försvara våra rättigheter, sade Morales.

Under mötet i Cumaná stals uppmärksamheten delvis av att den bolivianska presidenten avslöjade en attentatsplan med mordhot mot honom och vicepresidenten. Detta efter ett tillslag mot europeiska misstänkta terrorister i den bolivianska staden Santa Cruz på natten till torsdagen.  

Kerstin Edquist