När Alvaro Colóm förra veckan lämnade över presidentposten till Otto Pérez Molina var det med tunga siffror i bagaget. Under hans tid som president har 1224 hot eller attacker mot människorättsförsvarare registrerats, att jämföra med tidigare presidenter Oscar Berger, 618, och Alfonso Portillo, 338. När de sista dagarna av 2011 avslutats kunde den guatemalanska människorättsorganisationen Udefegua konstatera att 2011 var det våldsammaste året sedan kriget gällande brott mot de mänskliga rättigheterna.

När Udefegua (Unidad de protección a defensoras y defensores de derechos humanos, ungefär centret för skydd av människorättsförsvarare) kom ut med sin rapport från januari till augusti 2011, hade 302 attacker mot människorättsförsvarare registrerats. Redan då fanns farhågan att 2011 skulle gå till historien som det våldsammaste året hittills, än värre än det beryktade 2009, då 352 attacker registrerades. Dessvärre har denna farhåga besannats. Vid årets slut hade så många som 402 attacker mot människorättsförsvarare registrerats av organisationen. Under 2011 har 94 kvinnliga och 293 manliga människorättsförsvarare utsatts för brott, samt fyra institutioner som arbetar för mänskliga rättigheter. Att förra året var valår beräknas ha bidragit till de ökade våldsnivåerna i landet.

Exploatering av land och naturresurser orsak

Under Colóms tid som president i Guatemala har ovanligt många och allvarliga markkonflikter brutit ut där flertalet människor fått sätta livet till. Många konflikter har också uppstått mellan staten och de grupper av befolkningen som motsätter sig statens och företags exploatering av naturresurser utan att först rådfråga de berörda i området. Enligt Udefegua har Coloms kriminalisering av dessa fall lett till de höga siffror av människorättskränkningar som vi sett under året som gått. Med hjälp av de olika undantagstillstånden som Colóm utfärdat, både i Alta Verapaz och Petén, ökade regeringen den sociala kontrollen och många grundläggande rättigheter begränsades, som exempelvis mötesfriheten. Under dessa undantagstillstånd ökade också kränkningar av de mänskliga rättigheterna avsevärt, då mer repressiva metoder tilläts.

Situationen värst i Polochic

Under 2011 mördades 19 personer efter att ha engagerat sig i olika organisationer som kämpar för mänskliga rättigheter. Majoriteten av de avlidna var fackligt aktiva samt organiserade bönder som kämpade för sin rätt till mark. Ett av de största fallen var de tragiska händelserna i Polochic som började med våldsamma avhysningar av mer än 700 familjer i mars och som idag utvecklats till en humanitär kris. Polochic är ett symboliskt fall för Guatemala, där rika godsägare med viktiga politiska kontakter och beväpnat skydd anser sig som rättmätiga ägare till marken, där de odlar afrikansk palm och sockerrör. Trots att stora områden står i träda får ursprungsfolken inte rätt att varken odla eller bo på marken. När de över 700 familjerna kördes bort brändes alla grödor och boenden. Trots beslut från interamerikanska domstolen om mat och härbärge för dessa människor lever majoriteten än idag på mycket mindre än existensminimum och de barn som inte dött av svält är svårt undernärda. Under år 2011 mördades tre bönder som motsatte sig staten och de privata säkerhetsstyrkorna i Polochic; Antonio Bev Ac, Oscar Reyes och Maria Margarita Chub Che.

Att vara MR-aktivist är förenat med livsfara. Fotograf: Karin Bender

Men det är inte bara människor som organiserar sig för rätten till mark eller för värdiga arbetsförhållanden som mördats i Guatemala år 2011. Att arbeta med något så till synes oskyldigt som dans, teater och musik i skapandet av ett alternativ för ungdomar till gatuvåldets dystra värld kan i Guatemala vara lika med döden. Victor Leiva blev 24 år. Han tillhörde konstnärskollektivet Caja Lúdica i Guatemala City och blev den fjärde medlemmen att mördas den 2 februari 2011.

Text: Karin Bender, Kristna Fredsrörelsen