1600 torsdagar på Plaza de Mayo
“Föreningen Madres de Plaza de Mayo tar på det skarpaste avstånd till massakern, som Israel utför mot det palestinsiska folket och som dessa dagar har skördat mer än tre hundra mänskoliv i Gaza. Den vita huvudduken försvarar alltid dem, som kämpar mot förtryck och imperialism. Vi bekräftar vårt engagemang i kampen mot Israels terrorism och vår solidaritet med våra palestinska bröder i deras väg mot frigörelse”.
Hebe de Bonafini, ledare för rörelsen Madres de Plaza de Mayo, håller ett av sina brandtal ännu en torsdag.
1600 torsdagsdemonstrationer har det blivit till sedan mödrarna 1977 organiserade sig i kampen för att återförenas med sina bortförda barn. Varje torsdag eftermiddag samlas kvinnorna på Plaza de Mayo och går motsols runt obelisken framför Casa Rosada, presidentpalatset.
Militären har medgett att 9000 av de eftersökta barnen inte kan återfinnas, men mödrarna menar att siffran ligger närmare 30 000.
1986 splittrades rörelsen i två fraktioner. En gren - Línea Fundadora -fokuserar mera på de försvunna barnen, på att förmå parlamentet att hjälpa dem att återfinna kvarlevorna och döma de skyldiga. De anser att Madres de Plaza de Mayo under Bonafini har brister i den interna demokratin.
Madres de Plaza de Mayo är bredare och mera politiskt orienterad. De förnekar inte att många av barnen sannolikt är döda, men de vägrar ta emot kompensation av regeringen, en ersättning, som Línea Fundadora godkänner.
Madres de Plaza de Mayo sympatiserar, motsatt Línea Fundadora, med sittande presidenten Kristina Kirchner och torsdagsdemonstrationerna ska inte uppfattas som en protest mot henne. Enligt Línea Fundadoras hemsida har splittringen mellan de två grenarna vuxit med den nuvarande regeringen.
- Det är synd att rörelsen omkring mödrarna har politiserats och splittrats. Kvinnorna kunde uppnå mycket mera om de samarbetade, sade många argentinare till latinamerika.nu.
Mödrarna från Plaza de Mayo tar ställning till allt; från Israels förtryck av Palestina till förbjudet mot abort, föroreningen och Kubas revolution. Under dagens demonstration är ett av budskapen behovet av en jordreform. I bakgrunden det berömda rosa presidentpalatset.
Under protesterna bär mödrarna vita sjalar till sina barns åminnelse. Ursprungligen var huvudduken en tygblöja, som kvinnorna kvinnorna broderade det försvunna barnets namn på. Kvinnorna marscherar parvis. Under diktaturen var det förbjudet att samla sig i grupper som bestod av flera än två personer.b
Kvinnorna protesterar inte bara mot försvunna barn. Denna kvinnas bror försvann den 13 december 1977.
Kvinnorna samtalar ivrigt med varandra medan de marscherar.
30 års kamp sätter sina spår.Erika Brenner















